Jag som aldrig skulle gifta mig...


Den 9 februari friade Andreas till mig, vi båda hade tårar i ögonen, det var fint, romantiskt och jag blev om möjligt ännu lyckligare i själen. Det har är rätt, det fanns bara ett svar. Jag har aldrig drömt om att gifta mig, men han har fått allt att kännas så självklart, det är ändå vi i en evighet och lite till. Jag är en lycklig kvinna!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det går enligt plan

Anmäld till Göteborgsvarvet!

Ett nytt försök