Att hitta balans, en ny utmaning

Första veckan med träningsförbud klättrade jag på väggarna, det var jobbigt. Jag fann ingen ro, jag var upp i varv men fick inget utlopp för energin. Jag tog långpromenader men stressade, kunde inte gå långsamt och jag kände mig spänd. Efter några dagar så hände det något, energin blev kreativitet och fokus, häftigt måste jag säga. Fick jag en uppgift så var jag inte tankspridd för fem öre utan hade fullt fokus. För varje dag som går nu så känner jag att jag landar mer och mer, igår kunde jag ta en långpromenad och faktiskt gå långsamt och njuta (dom andra dagarna har jag rusat och velat gå fortare och fortare..) och idag var första dagen som jag kände en innerlig längtan efter att få träna! Så träningslusten är tillbaka :) Det känns som att jag är på rätt väg, men jag ska fortsätta att vila, ta det lugnt och ta en dag i taget. På torsdag ska jag få göra 24 timmars Ekgt, jag känner mig lugn. Säker på att det bara har varit för intensivt ett längre tag och inget annat. Att gå på i 120 håller ett tag, det blir faktiskt det normala, men sen säger kroppen och huvudet ifrån. Hur mycket jag än älskar att jobba (mitt jobb och företagandet är min passion), så måste jag bli bättre på att inte tänka på det nästan alla dygnets vakna timmar = sprudlande energi, svårt att sova. Sen har vi då träningen, den hjälper mig att ladda upp mina batterier men när det blir för mycket press så kan den få en motsatt effekt!
Så jag vill landa här emellan, mellan full aktivitet och fullt fokus, en balans där blir perfekt... nu ska jag bara hitta dit och försöka att inte svaja över på någon sida! Säkert lättare sagt än gjort att själv lära sig att trycka på bromspedalen, innan kroppen gör det åt en. Det får helt enkelt bli min nästa utmaning att lära mig!