Ett hej
Ibland saknar jag bloggen. Att få skriva av mig. Följa utvecklingen, om den så var upp eller ner. Att blicka bakåt ibland. På vad jag har gjort och på hur tankarna gick. Inget av det där har jag skrivit ner dom senaste åren. Mer än något sporadiskt inlägg då och då. Jag saknar det.
Kanske ger jag det ett nytt försök nu? Kanske blir detta mitt enda inlägg under året. Ett litet hej och en uppdatering om inget annat.
Jag läser om min fina Royal. Han som inte längre finns. Han vars skada inte ville läka. Ett jobbigt farväl, vi ses på andra sidan. Tungt, tomt. Den 29 november 2016 pussade jag hans mjuka mule en sista gång.
Jag läser om löpningen, den jag fortfarande saknar. Dock är det en annan anledning än den tidigare som tvingar mig bort från den. Jag skulle vilja säga den bästa av anledningar...
Vi ska ha barn.
Kanske är det också därför jag saknat bloggen, att skriva om resans gång. Hur det är och har varit. Min graviditet. Förväntningarna, hur jag trodde det skulle vara och hur det har varit och är. En glömmer fort. Kanske är det därför jag vill börja blogga igen. För att inte glömma mer.
Vi börjar här och ser var vi slutar med denna blogghistoria.
En sak till. Den 22 oktober 2016 sa jag ja till ett liv med världens bästa man!
Kanske ger jag det ett nytt försök nu? Kanske blir detta mitt enda inlägg under året. Ett litet hej och en uppdatering om inget annat.
Jag läser om min fina Royal. Han som inte längre finns. Han vars skada inte ville läka. Ett jobbigt farväl, vi ses på andra sidan. Tungt, tomt. Den 29 november 2016 pussade jag hans mjuka mule en sista gång.
Jag läser om löpningen, den jag fortfarande saknar. Dock är det en annan anledning än den tidigare som tvingar mig bort från den. Jag skulle vilja säga den bästa av anledningar...
Vi ska ha barn.
Kanske är det också därför jag saknat bloggen, att skriva om resans gång. Hur det är och har varit. Min graviditet. Förväntningarna, hur jag trodde det skulle vara och hur det har varit och är. En glömmer fort. Kanske är det därför jag vill börja blogga igen. För att inte glömma mer.
Vi börjar här och ser var vi slutar med denna blogghistoria.
En sak till. Den 22 oktober 2016 sa jag ja till ett liv med världens bästa man!

Kommentarer
Skicka en kommentar